torsdag 30 september 2010

vi kommer att dö samtidigt du&jag

Andas, jag kan inte andas
För det låter så pinsamt kvavt där jag står bredvid dig.
För trött för att dölja, det måste vara uppenbart
åh kom inte närme, snälla kom närmre, snälla kom nämre, kom nämre.

Vi dansade i samma takt
Likadana hjärnor som redan tänkt på allt innan någonting hänt.
Gjort om allt till ironi, rädd för något som känslor,
men slippa vara smart ikväll.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar